• Johanna Berg

Viktigt meddelande: Diversity is what we are

Det lät nästan för bra för att vara sant! Att en känd svensk personlighet skulle nämna storleksutbudet i samband med modeveckan hade jag inte väntat mig. Avsaknaden av kläder och utrustning får många att må dåligt och undvika att ge sig ut.

(Video: highlights från Kronprinsessa Victorias tal inför Stockholm Fashion Week. )


Ord värda att lyfta

Nyligen såg jag att Ebbe, grundaren till XL Biking, hade gjort inlägg på sociala medier om ett tal som kronprinsessan Victoria höll. Talet, som invigde Stockholm Fashion Week, handlade om inkludering, mångfald och hållbarhet i modeindustrin, med plats för alla storlekar. Det lät nästan för bra för att vara sant! Att en känd svensk personlighet skulle nämna storleksutbudet i samband med modeveckan hade jag inte väntat mig. Ord värda att lyfta, så rätt i tiden och ett väl valt tillfälle.

Det är inte första gången Victoria håller tal om ett viktigt ämne. Det gjorde hon även på Stockholm Pride. Det är precis detta XL Biking står för! Att alla ska känna sig inkluderade i sport och i samhället.

Får inte tas för givet

Jag har sett beska kommentarer florera i sociala medier mot att tillverka kläder i större storlekar, att visa större modeller och kroppspositivism. Att det skulle främja övervikt för att man då tillåter och normaliserar tyngre kroppar som därmed påstås vara ohälsosamma. Kan det bli mer paradoxalt?! Man blir varken mindre sund eller aktiv bara för att man hittar passande och bekväma kläder. Som kan få en att känna sig inkluderad, göra det lättare och roligare att röra på sig. Däremot får avsaknaden av kläder och utrustning många att må dåligt och undvika att ge sig ut. Grundläggande, och egentligen ganska enkelt, men inget man kan ta för givet än idag.

En blurrad bild

Utbudet i vissa klädbutiker ser jag som en anonym blurrad bild. När det inte är lönt att titta eftersom det inte är för mig. Det har blivit en vana efter att alltid ha behövt uppleva det.


Strumpbyxor – ett till synes trivialt, men ångestladdat, exempel på plagg som lagt grunden för en lång dålig relation till kläder. Kan öppna upp till många sköna plagg som kjolar och klänningar, men blir i sig en begränsning då de sällan passar bra. Man scannar av sortimentet efter fåtalet märkta ”Up to size ...”. Ofta saknas de, tar väl slut eftersom utbudet är litet, i dubbel bemärkelse. Hittar man några blir man besviken när de visar sig vara i ofrivillig haremsmodell om man kan få upp dem så långt. Testade ett par med ”3D-effekt”, fanns inga dimensioner där.


Hittade till slut ett par som passar. Det betydde så mycket att jag skrev till klädkedjan och tackade. Viktigt att ge feedback när de är på väg åt rätt håll. Passade samtidigt på att ifrågasätta deras kollektion med större storlekar, återigen. Uppdelningen osar förlegat och de bör integrera fler storlekar i ordinarie sortiment som konkurrenten framgångsrikt började med för några år sen såsom herrkedjor. Och snälla, ange storleksintervallet så man slipper leta i onödan! De påstår att deras kunder vill ha det uppdelat för att tydligt veta utbudet. Men det är antagligen för att det har funnits så begränsat utbud bland större storlekar. Men man måste börja någonstans, just det - inkludering! Jag argumenterade emot med att den avdelningen aldrig kommer först i butiken. Skamvrån.


Några kanske undrar varför det är ett problem att gå till en annan butik eller avdelning om det faktiskt finns större storlekar där. Kan bara utgå från mig själv, men tror att den återkommande känslan av att man inte är välkommen bidrar till eskalerande upplevelser av utanförskap och psykisk ohälsa.

Hånas vi av butikerna?

Som anställd på ett företag skulle jag prova en uniformsjacka. Dammodellen gick inte att stänga nedtill och herrmodellen blev alldeles för stor upptill och i ärmarna. Inte okej. Vintrarna har varit tråkiga utan termobyxor. När jag var gravid var klädutbudet glest, men största storleken i butik var mindre än jag kan ha. Under graviditet är det dessutom lätt att svälla av vätska. Som ett ytterligare hån stod det på en informationstavla att man kan behöva gå upp ett par storlekar allteftersom under graviditeten.


Listan kan göras lång. Lättare att inse att det inte finns någon måttstandard eftersom det varierar så, i samma butik kan man t ex ha både M och XXL då det skiljer så mycket mellan olika plagg, men en gemensam närmare är att större storlekar ofta saknas. Kvinnor har fler parametrar som ska stämma - kan lova att bakdel och byst inte alltid följer storlekstabellernas proportioner till varandra. Det fungerar sällan att ha herrmodell bara för att komma upp i storlek.

Vårt ansvar

Kroppar är olika oavsett storlek och smak. En del är större upptill, andra nedtill, somliga raka, några kurviga. Man vill inte per automatik ha en bylsig modell i andra färger och mönster bara för behovet att gå upp en storlek, över gränsen till den större storlekskollektionen. Det osar unkna fördomar om att personer med större kropp skulle vilja dölja den. Man kanske vill markera eller framhäva figuren.


Vi människor skapar kläder som ska passa oss, inte tvärtom. Numera ifrågasätter jag klädindustrin mer än kroppen. Men det har tagit hela livet att komma dit. Hoppas att barn slipper samma onödiga ångest och negativa energi som tyvärr finns i allt lägre åldrar. Vuxenvärlden pratar om allas lika värde och vi har ett ansvar att efterleva det. Idealen är lättillgängliga idag, barn är oerhört medvetna, svårt att skydda. Samtidigt positivt att modeller inte bara framställs av en kroppstyp och är mer naturliga, mindre retuscherade. För vem bestämde att kläder bara ska representeras av en kroppstyp när vi alltid varit olika?!


Jag vill vara en förebild, inte en före-bild.


- Johanna Berg




Senaste inlägg

Visa alla

PRENUMERERA VIA EPOST

Become a sponsor

Donate with paypal logo.png

Please consider making a donation to support our mission to make cycling more inclusive to everyone. 

Webbsidan och dess inlägg innehåller reklam och annonslänkar 

© 2023 xlbiking.com